Äntligen gav han de till mig.
Det är inte bara jag. Det har inte bara varit inbillning.
Jag hoppas att han märkte hur de orden påverkade mig.
För jag tror inte att han förstår att jag inte har vetat, att jag har letat efter det.
Sanningen är att jag har inte vågat tro att han kände något i närheten av vad jag känner. Så skönt att det inte bara är jag som tycker att det är något speciellt mellan oss. Att han också känner vår personkemi.
För visst har jag misstänkt, men jag har inte vågat lita på det. Har inte vågat hoppats.

Han bekräftade mig i natt.
Jag satt tyst när han sa att det självklart var känslor inblandat. Att det vi hade var ett sorts förhållande. Att det inte bara var sex, att det var mer..

Men det förändrar inte något egentligen. Förutom att han öppnade sig och sa det som egentligen var ganska självklart hela tiden.  Känslan jag har nu är faktiskt ganska underbar.