Hetingen var hos mig för några helger sedan.
Det är första gången jag skriver det och jag  har inte berättat det för någon. Det har varit ganska svårt, för jag är inte van att inte kunna berätta allt jag gör i detalj för alla. Första dagarna ville jag inte. Jag ville hålla det för mig själv. Kanske för att jag har så få hemligheter om mig själv.  Men nu skulle jag vilja berätta det för någon. Eller egentligen bara för en. Min bästa vän. Han är den enda som har någon aning om vad jag hållt på med den senaste tiden. Men även han vet inga detaljer. Han vet att vi haft kontakt och han har vetat vad jag velat. Inte så mycket mer. Han har t.o.m frågat mig om honom nu efteråt.
Men jag ljög, ryckte lite på axlarna, försökte se oberörd ut och sa att det inte hade hänt något och att de förmodligen bara rinner ut i sanden. Men egentligen ville jag skrika att han har varit hos mig!!!! JAG HAR HAFT SEX MED HETINGEN!!. Slänga mig i soffan brevid honom och berätta alla snuskiga detaljer. Inte för att han skulle vilja höra dom, men ändå. Han skulle nog sätta drickan i halsen av chock, men sen skulle han titta på mig med stora ögon och lyssna på allt jag berättade innan han fattade att han kanske inte ville veta så mycket.
Men jag skulle inte bry mig. Jag skulle berätta allt jag ville ha sagt.
Och sen skulle han skratta lite åt mig innan han började fråga saker. Om det nu skulle finnas något kvar som han skulle kunna fråga om.
Men han skulle inte dömma mig, aldrig.
Han skulle glädjas med mig, för han vet hur länge jag tänkt på det. Hur mycket jag har velat det.


I vanliga fall brukar jag vara väldigt bra på att dokumentera att jag gör i dagböcker. Men detta har jag inte skrivit någonstans. Jag vet inte riktigt varför. Förr har det varit så att det jag inte vill komma ihåg i framtiden skriver jag inte ner. Inte medvetet, men det har bara blivit så när man ser tillbaka på det.
Men detta är något som jag verkligen alltid kommer vilja komma ihåg.
Speciellt om det bara blev den gången.
Kanske är de för att jag inte har velat dela med mig de till någon, och därför inte till mina trogna, lojala dagböcker heller.
Men nu känner jag ett behov av att få ner det någonstans. Jag måste få ur mig det innan jag sprängs.

Hetingen tyckte också att jag skulle skriva ner det. Jag vet inte om det handlar om att han ville läsa. Se det ur mina ögon. Veta hur jag tänker om det. Kanske är det bara p.g.a att han vill ha en egokick. För isåfall kommer han att få det. En stor.

Men jag skulle vilja ha någon att diskutera det med..
Någon annan än hetingen. För jag kan inte snacka om honom med honom.
Han är partisk och inte alls oobjektiv. hehe..=)
And I love it..