Mmm.. det var som jag trodde. Han hade vuxit upp och hade en väldigt behaglig röst.
Men han var en aning trött och lite svår. Han var lite blyg förr också och en del av det verkar sitta kvar. Men jag kvittrade på som vanligt. Har inte riktigt problem med det.
Han hade tydligen genom åren gått och blivit en fest kille. När han inte jobbar förståss. Eget företag, egen liten stuga på landet, trädgård (som han dessutom gillar att fixa med)
Många plus på honom där.
Och jag skulle ljuga om jag inte erkände att det var rätt trevligt att prata med honom igen.
Han vill att vi ska ses. Han har tagit upp det innan också. Men då har jag alltid mer eller mindre medvetet låtit de rinna ut i sanden. Av många olika anledningar.
En är att jag tror inte att han är intresserad av mig. Även om jag tror att han en gång i tiden var de. Det skulle på något vis förmodligen bara sluta med att vi hade sex. Och jag har inte riktigt varit intresserad av det.
Är väl inte det nu heller. Men saker och ting har förändrats med Hetingen. Och om jag kände att det på något vis var lönt att "vänta" på honom så skulle jag utan tvekan göra det. Men det är inte de och jag behöver bryta mig loss lite. Jag har inte heller lust att gå och sätta på vem som helst. Verkligen inte. Det är inte det jag är ute efter. Men jag är kanske inte heller ute efter ett stort, seriöst förhållande, men de måste väl finnas ett mellanting?

Något som är mer än bara tidsfördriv, men mindre än förevigt?
Någon som jag kan laga mat med, eller till. Någon som jag kan somna och vakna upp med. Någon som jag kan ringa och prata med mitt på dagen om jag får lust med det. Någon som pratar tillbaka.
Inget kompliserat. Bara enkelt och lätt..