Min barndomsvän som bor ca 60mil härifrån ringde härom natten. Han skulle ha vägarna förbi där jag bor.
Vi ses väldigt sällan. Våra föräldrar kände varandra när de var unga och därför har han och jag känt varandra hela livet. En period på ca 2-3år så pratade vi i telefon nästan dagligen.
Jag var kär i honom när jag var liten, eller yngre, eller ja.. Förr, helt enkelt.
Vet egentligen inte riktigt varför. Men han var spännande. Bodde i den stora staden och var nog lockande på många andra sätt som jag glömt bort nu.
Vi kom varandra väldigt nära de åren.
För några år sedan, jag skulle gissa på 4. Så kysstes vi för första gången. Sen låg vi hela natten och tog på varandra. Ganska oskyldigt egentligen. Men han var oskuld och väldigt tillbakadragen, så det var rätt stor grej för honom. Och för mig med, för att det var just med honom.
Dagen efter var jag nästan i extas. Jag hade velat de så länge och så händer de. Även om våra samtal ofta kom in på sex och sånt så var det första gången som vi faktiskt gjorde något.
Det känns som en livstid sen.
De senaste åren har vi inte pratat så mycket. Inte av någon speciell anledning. Det rann ut i sanden och jag märkte mer och mer hur olika vi är. Och någonstans så lämnade jag han bakom mig.
Jag kan nog räkna gångerna vi pratat senaste året på ena handen.

Men.. Så hörde han av sig, skulle ha vägarna förbi. De var bara på genomresa. Jag erbjöd de sovplats hos mig, det minsta jag kan göra efter alla gånger som vi dykt upp hos dom mitt i nätterna genom åren. Vi brukade alltid bo där när vi var och hälsade på storstan och släkten.
Jag sov i stortsätt alltid med honom.

Jag hörde på tonen i hans röst när jag pratade med honom lite då och då under deras resa att han inte hade glömt vår natt för några år sedan. Han flirtade väldigt mycket. Kallade mig gullet och pullan.
- Har du kille eller något sånt nu?
- Nä, inte riktigt.
- Du bor själv då?
- Jaja, helt solo.
Han skrattade.
Jag vet att hans självförtroende kom fram lite extra för att han försökte imponera på hans polare som också var med på resan. Jag känner han så bra. Men jag lät han hållas.
De kom. Och som vanligt var det lite konstigt i början innan vi hittar varandra igen. Hans polare sov på soffan och vi sov i min säng.
Vi låg och pratade lite. Uppdaterade varandra om våra familjer. Han höll om mig. Det var mysigt. Sen somnade han och jag med en stund tror jag. Han tryckte sig närmare och närmare mig i sömnen och jag kände hans andedräkt på min halsen.
Efter någon timme vaknade han till och vi började trevande, nervöst att ta på varandra igen. Jag hade inga planer på att förföra honom, men tyckte att ett sånt här tillfälle fick inte helt och hållet bara försvinna. Han är fortfarande oskuld. Ännu en anledning till att jag inte planerade att förföra honom, även om jag för några år sedan var helt säker på att jag skulle göra det en dag.
Men han var lite mer framåt denna gången. Tog för sig mer. Han var väldigt nervös.
Han smekte mina bröst. Knep i mina bröstvårtor och jag stönade tyst hans öra.
Jag hade sen länge lirkat ut hans kuk ur boxerna och börjat runka han. Han var redan styv.
Jag flyttade hans hand från brösten och neråt. Han var inte sen på att fatta och lärde sig förvånansvärt snabbt. Sen flyttade han sig över mig och jag insåg plötsligt vad han hade för planer.
Då blev jag nervös.
Jag frågade om han var redo för detta. Ja, svarade han.
Jag reste mig för att ta fram kondomerna. Sen flyttade han sig över mig igen.
Men inte helt oförväntat så hade han slaknat. Kondomer verkar ha den inverkan på killar och de faktum att han var väldigt nervös gjorde säkert inget bättre.
Vi la oss ner igen, han svor lite men jag viskade bara till han att det var ok. Att det bara berodde på att han var nervös och att han skulle försöka lugna ner sig lite.

Vi gick över till att smeka varandra. Han blev styv igen, men ville inte försöka mer.
Han fortsatte smeka mig, smekte min klitoris och pullade mig samtidigt. Det tog inte lång tid innan jag kom. En tyst, väldigt tyst orgasm som jag andades ut i hans öra.
En stund senare kom han.

Vi låg en stund och bara låg.
Sen tittade jag på klockan och det var dax för de att gå upp och köra vidare.

Nästa gång.. Då kanske vi faktiskt lyckas gå hela vägen.